Theblueberry

Så idag var det dags att besiktiga Howard, Bs och min lilla röda bil (Honda?). Självklart hade B inte tid för han har alldeles förmycket att göra på jobbet. Bilarna tar ut sin hämnd på honom nu när han ska sluta som bilansvarig!

Jag tar mig i alla fall till bilprovningen, och "checkar-in". Sedan fick jag sitta i min bil och vänta ca 10min innan de vinkar in mig.
Jag tittar på lite nervöst medan de petar och drar i Howard. Kände mig fullkomligt borttappad på detta ställe där de som jobbar säkert skulle kunna berätta allt om min bil bara genom att se den medan jag själv beskriver den som "Röd".
Och finns det föresten ett mer testosteronstinnat ställe än ett bilgarage? Kände mig grymt liten och flickig.

Besiktningsmannen var även trevlig och frågade vad jag gillade med den här bilen.
"Den går!" sa jag.
Besiktningsmannen: "Och är den svår att hitta delar till?" (Vår lilla bil görs ju inte längre.)
Soffi: "Jag vet inte, vi har bara haft den sen i somras. Men när vi köpte den sade de att den har samma delar som en... (pinsam tystad).. annan bil..."
Beskiktingsmannen: "En sådan där med fyra däck som är svarta?"
Soffi: *Fånigt flin*


Men han tyckte efter nogrann genomgång att jag hade en "riktig fin bil". Tummen upp, Howard behövde inte skrotas :D