Theblueberry

Igår tog B demonstrativt ner julgranskulorna som jag hängt upp. När jag frågade varför lät svaret "För nu är julen slut!"
Enligt B är julen slut dagen efter själva julafton. Och helst börjar den inte förrän just den dagen heller. Han har klagat över min julmusik som jag glatt började spela första advent. "Du kan väl byta när dina systrar har gått hem?" frågade han.

För mig är julen slut den 31 för då är det istället nyår. Då vill jag inte ha mer jul för då ska mitt nya år börja, helst med en glamorös, nytänkande och glad start. Fast ändå vaknar man oftast den 1 Januari lite lätt uttorkad, kanske med en antydan till huvudvärk och det man helst vill äta (När man slutat må illa vill säga) är en fet hamburgare eller en pizza drypande av ost när man önskade att det man kände sug efter var morötter och gurka. Är man viljestark nog, vilket jag oftast INTE är så kan man hålla sig nyttig i en månad eller två. Men nytt år är nytt hopp. Detta året, kanske jag, som med ett trollslag, kan bli den jag vill vara, alltså hälsosam och allmänbildad, vältränad och snabbtänkt.

Men tillbaka till Julen. Det är tur att vi inte skaffade julgran i år, för förutom att den hade drivit mig till vansinne med allt barr den tappar på golvet, och att Grey säkert skulle sett det som en ny glammig pissoar så hade väl B kastat ut den tillsammans med mina julgranskulor.

Min kära sambos tänk har nog smittat av sig på mig, för medan jag sitter här i sängen, med laptopen i knät som skriver detta insiktsfulla blogginlägg så kan jag inte tänka på annat än att jag vill byta julgardinerna i våra sovrumsfönster.